Även fast jag skall föreställa vuxen så händer det då och då att jag slinker in i en leksaksaffär, bara för att kika på de hetaste trenderna och veta vad mina barn eventuellt kommer samla på (I wish, haha).

Men en sak stör mig nåt så fantastiskt mycket. Avsaknaden av riktigt tuffa playsets. (Som vanligt kan ni klicka på bilderna för att få se en större version.)

De fyra sköldpaddorna i TMNT hade sitt krypin i Manhattans kloaker. Där kunde de käka pizza, gömma sig för elaka fotsoldater och vi användare kunde enkelt fantisera ihop riktigt häftiga historier (samt leka med rören som lätt för tankarna till en relativt tidsenlig rörmokare).


1989, Sewer playset, TMNT.

Skurkarna i TMNT hade ju självklart ett eget playset, nämligen Technodromen. Jag har själv denna koloss till golfboll och är fortfarande skyldig mina föräldrar en tjänst för att jag ens fick den.


1990, The Technodrome, TMNT.

Det som gör just dessa två så unika är egentligen en ganska så häftig grej. Om någon unge på nittiotalet hade dessa två, kunde man KOPPLA IHOP DEM(!). Den ultimata kloakfajten under staden som aldrig sover, i ditt eget rum! ALLTSÅ DET HÄR HÄNDER JU BARA INTE!


Teknodrom + kloak = Episkt, TMNT.

Nog snackat om just denna våta pojkdröm. Vi letar oss vidare.

Star Wars-figurer, monster och skepp finns det ju gott om, men när vi snackar playsets, så kan vi nästan räkna bort den franchisen. Sure, det finns en del gott att hämta, t.ex. Darth Vader’s Star Destroyer och diverse gigantiska skepp (läs AT-AT eller Millenium Falcon). Men de flesta äldre Star Wars-playsets som finns är ganska enkelt uppbyggda.


1980, Hoth ice planet adventure set, SW-ESB.

Som vi ser på bilden så har vi en liten ihålig platsklutt som ser ut som snö. Plastklutten har en backdrop i cornflakespaketspapp som är formad som en AT-AT, vilket är lite häftigt. Men ändå, här snackar vi superfattigt playset. Sure, 1980 hade man inte så sjukt avancerad teknik, men man visste bättre än att ge lite plast och en stor del PAPP till ett barn. Det kan ju faktiskt bara gå åt helvete.

Men.


1983, Ewok Village action playset, SW-ROTJ.

Nu snackar vi. Ett GIGANTISKT (skulle tro att det är större än Teknodromen) playset där du kan leka med alla dina söta ewoks. Eller mosa AT-STs!


BRÄNN HENNE.

Bilden avslöjar hur jäkla stor och häftig playsetet är, vilket jag verkligen tycker om. Färgerna känns skojiga och väldigt ”naturliga”. Om jag fanns när detta playset släpptes så känner jag en glad rund gubbe som gärna kunde fått ge mig det på julafton.

När man snackar playsets så får man för bövelen inte glömma detta:


1986, Eternia playset, He-Man.

Eternia. Företaget Mattels absolut största playset i He-Man-linjen och herrejävlar vilken pjäs. Jag tror att den mäter nästan en meter över marken. He-Man-figurer i sig är ju ganska stora, så nu blev leken allvar. Jag tror att detta kan vara He-Man-samlarens heliga graal, även jag som småaktig bonnsamlare fuktas lite av att se denna bastanta bit.

Självklart är detta bara ett futtigt axplock från vad vi har kunnat se i playsets. Jag har inte ens nämnt franchises som t.ex. Biker Mice from Mars, Transformers, Jurassic Park, GI Joe, M.A.S.K, Power Rangers, Batman, Mighty Max osv.

Nu då?

Efter nittiotalet så började playsetsen tunnas ut. Nu är de i praktiskt taget helt borta. De finns ju såklart kvar, men det är inte säkert att alla leksaksaffärer tar in såna produkter. Vad jag har förstått det som så är det en kostnadsfråga, dels för föräldrar och framförallt för företagen bakom det hela. Tänk dig själv in i rollen som leksaksskulptör som hela tiden får en budget uppkastad i sitt ansikte. ”Whöu, om vi struntar i den där detaljen så sparar vi 3$ per figur, om du struntar i den detaljen så sparar vi 1$…” osv.

För så är det nu. Leksaker är och kommer alltid att förbi en kostnadsfråga. Tänk om vi fick tillgång till leksaksskulptörers egna prototyper. Herrejävlar vilka playsets vi skulle ha.

Annonser